En eftermiddag.


Här har jag suttit idag i några timmar med mormor, efter en shoppingrunda på stan. Kom hem med ett par dojor för hundralappen (sista storleken på rean! fyndtur) och två toppar. Mormor bjöd som vanligt på flera koppar kaffe och gott fika, muffins och bär och allt möjligt gott. Älskar verkligen min mormor till döds, hon är så gullig. Uppmuntrar och stöttar mig genom allt. Hon följer upp allt jag berättar, frågar mycket, är omtänksam och ärlig. Det är verkligen värdefullt att ha en sådan person i sitt liv! 

Nu ska jag bara ta det lugnt en stund innan Josef kommer hem från jobbet, då ska vi gå ut och äta sushi till middag. Kanske en perfekt fredag. Önskar er detsamma! 
0 kommentarer

H&M Home.


Idag fick jag hämta ut ett paket från H&M Home. Äntligen! Herregud dock, H&M har väl kanske den sämsta leveransen från sin webbshop. Mina paket blir alltid försenade, orkar knappt beställa därifrån längre för jag vet hur sega dom är på att över huvud taget skicka iväg beställningen och så har det varit sedan jag var 15-ish och började beställa saker från internet... Men nu gjorde jag det i alla fall, en rund vas och ett glasskrin med koppardetaljer. Köpte en helt magiskt vacker hortensia också att sätta i vasen, lätt en av de finaste blommorna jag vet. Hoppas att den får leva ett tag.
Ikväll bjuder mamma på grillat så nu ska jag byta om snabbt och åka iväg dit. Önskar er en fin onsdag! 
1 kommentar

Midvinterblod.

 
Det är så otroligt viktigt att läsa. Att få känna igen sig i tankar och situationer, och att inte göra det. För tillfället har jag snöat in på deckar/kriminialroman-genren stenhårt. Jag vet inte vad det är som gör det, sommaren kanske? Jag tycker om hur en bra deckare griper tag och får en att försvinna in i fallet som boken centreras kring, att fastna i något som är så skrämmande verkligt men som just i boken är påhittat. Det är befriande. Sedan finns det ju så jävla många dåliga deckare också... Rent språkligt är en sämre deckare kanske det sämsta en kan läsa (förutom kändisbiografier?) och många gånger kan handlingen kännas upprepad och inte särskilt originell. 

MEN. Mons Kallentoft! Jag har precis sträckläst nästan hela första boken i hans kriminalserie om Malin Fors vid Linköpingspolisen, det var min mamma som tipsade mig när jag sa att jag hade lite lästorka, och tack för det mamma. Vill ni läsa en bra deckare så är detta precis den bok ni ska välja. För att vara just av den genren är språket rasande bra, lite prosalyriskt. Handlingen fängslar, eller är det kanske språket, jag är faktiskt inte säker, de faller samman så bra så jag vet inte vad det är som får mig att vilja fortsätta och fortsätta. Att omslaget också är av de bättre en kan ha i bokhyllan? Ja, det tycker jag nästan är anledning nog. Glad att han skrivit fler böcker i samma serie som jag kan plöja efter denna. Tips tips. 
0 kommentarer