De bästa böckerna jag läste 2017.

Nu är 2017 snart slut och jag har hunnit läsa några riktiga pärlor till böcker under årets gång. Därför tänkte jag i några inlägg sammanfatta de bästa böckerna jag läste i år och jag tänkte att vi börjar här och nu.


Jag skriver alltid ner vilka böcker jag läst (utanför skolan) och dessa blev det i år. Kommer troligtvis hinna läsa klart Ferrantes andra bok också men den är ännu inte med på listan. Jag brukar även betygsätta böckerna för att kunna kolla tillbaka och se vad jag tyckte i efterhand, tänker att det kommer vara kul framför allt om ett par år. Det är dock så himla svårt att ge betyg när böcker är i olika genrer. Jag kan exempelvis absolut inte påstå att OITNB-boken var lika bra som The Hate U Give rent språkligt (eller handlingen heller för den delen) men som "nöjesbok" betraktad tyckte jag att den var bra. Bara så att ni fattar. Går liksom inte att jämföra mellan genrer... Men nu kollar vi på lite 4- och 5+-böcker jag läst i år!
 

Första boken jag läste i år, Jag vet allt det här, var en solklar 5/5-bok och jag har faktiskt redan skrivit en mer utförlig recension på den redan då. Läs här! Fantastisk bok.


En annan bra, närmare bestämt otrolig, bok är Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri. 



Boken handlar om Samuel, Vandad och Laide. Vi får veta att Samuel är död, Vandad sitter inne och Laide har lämnat landet, och nu berättas Samuels historia ur ett antal olika människors perspektiv, framför allt Vandad och Laides. Långsamt flätas olika öden och berättelser ihop.

Det börjar med att Laide får en idé om att göra om Samuels mormors hus till ett skyddat boende för invandrarkvinnor, men saker går snart över styr och då vill varken Laide eller Samuel ta ansvar. Vandad kliver in och axlar en roll han inte är förberedd på. Samtidigt berättas om de olika relationerna - vad Laide säger om Vandad, vad han säger om henne. Vi kan läsa in svartsjuka, självcentrering, kärlek, egoism - alla möjliga känslor och teman utifrån berättarens perspektiv. Men vem är egentligen berättaren och är dennes minnesbilder trovärdiga? 



Det jag älskar med Khemiri är framför allt hans språk. Hur han beskriver alla situationer och känslor så skickligt. Bara en sådan här grej - "när jag vecklade ut min kropp ur hans baksäte och bilen återfick sin vanliga tyngdpunkt". Det är inte många författare som kan beskriva en taxiresa som poesi, men Khemiri kan.

Jag älskar nerven i hans skrivande. Berättelsen om Samuel, Vandad och Laide är dessutom väldigt spännande och intressant skriven. Läsaren måste hela tiden ifrågasätta om det man läser är sant eller inte och känner ömsom empati med och ömsom irritation för karaktärerna. Äh, kan inte ens beskriva den på ett bra sätt. Googla vetja. Eller läs den bara. Den är väl värt sitt Augustpris i alla fall, det ska gudarna veta.


Här kommer en rekommendation med en brasklapp om eventuellt påföljande ångestpåslag. Jag läste ut Och runt mig faller världen på två dagar och minns att jag gick omkring som i en bubbla när jag gick till jobbet och precis hade läst den på förmiddagen. Men är man mottaglig för lite tung läsning så är detta en fin bok.


Boken handlar om den namnlösa Ett, och syskonen Två, Tre och Fyra. Syskonen bor med föräldrarna i ett hus i en by och har en kärleksfull familj och trygg uppväxt. Men trots detta kryper mörkret innanför väggarna i hemmet. Tre och Fyra, som är tvillingar, hamnar i ätstörningar och hela familjen påverkas förstås när de ser de två unga flickorna tyna bort. Som om det inte vore nog fortsätter därefter katastroferna träffa Ett och familjen (utan att avslöja för mycket). 

 
Det som gav mig lite svindel var väl att jag tvingades reflektera över hur livet träffar människor. Bara för att man varit med om en katastrof är man inte förskonad från en annan. Samtidigt beskrivs hur Ett försöker stå stark, finnas där för sina nära och att leva normalt när allting runt omkring henne faller. Går det att komma tillbaka till livet? Finns det något hopp när det värsta händer? Marit Sahlström sätter ord på jobbiga tankar och fick i alla fall mig att känna tacksamhet över livet och det som är bra i det. Dessutom är språket riktigt bra i denna bok, så gillar man prosa kan jag varmt rekommendera denna bok.


Den sista boken för detta inlägg får bli Hanya Yanagiharas Ett litet liv som också är den bästa bok jag läst i år. SÅ magisk. Har recenserat även denna i ett eget inlägg så klicka er in här, och sedan klickar ni hem boken också för sjutton. Också tung läsning men fantastiska personporträtt och en bok som verkligen lämnar ett avtryck.
1 kommentar
Karin

Många bra tips! Jag vet allt det här är en fantastisk bok och kommer nog också på min topplista. Är rätt sur över att jag inte har läst Ett litet liv än trots det står i bokhyllan.

Svar: Jaaa visst var den bra. Åh men du, då har du ju en MAGISK läsupplevelse framför dig! Det är ändå inte en bok man vill stressa sig igenom, så spara den tills du har tid och ro att njuta av en fantastisk berättelse.
Rebecka